Vad är goodwill?

Goodwill representerar värdet av ett företags rykte, varumärken, och kundkrets – faktorer som inte direkt kan mätas i pengar men som har en betydande inverkan på företagets framgång. Goodwill klassas med andra ord som en immateriell tillgång och är alltså det där lite mer abstrakta värdet som gör att ett företag är mer värdefullt än bara dess fysiska tillgångar och bokförda värden.

Goodwill i praktiken

Eftersom goodwill av naturen är “osynligt”, det går ju inte att ta och klämma på, är det heller inte helt enkelt att mäta. I samband med företagsförvärv blir det dock mer synligt och mätbart. Åtminstone i de fall när ett företag köps för mer än dess bokförda värde. I dessa fall är skillnaden mellan priset som betalas och det köpta företagets bokförda värden ofta attribuerad till goodwill.

Låt oss exempelvis anta att ett företags balansräkning visar tillgångar värda 200 miljoner, men köpeskillingen när det köps upp är 300 miljoner. Här uppstår då en goodwill på 100 miljoner, vilket reflekterar faktorer som företagets marknadsposition, varumärkesstyrka, förväntade synergieffekter och andra immateriella faktorer som gör företaget attraktivt för köpare.

Hur redovisas goodwill?

När det kommer till redovisning av goodwill betraktas det som en immateriell anläggningstillgång och hanteras på samma sätt som exempelvis patent, varumärken eller kundregister.

3 typer av goodwill

Det finns olika sorter av goodwill, vilka beror på hur företagsstrukturen och transaktionerna har utformas.

1. Koncerngoodwill: Uppkommer när ett företag köper ett annat och en koncern bildas. Koncerngoodwill hanteras i koncernredovisningen.

2. Inkråmsgoodwill: Uppkommer när ett företag endast köper ett annat företags tillgångar och skulder. Inkråmsgoodwill hanteras i företagets egen bokföring.

3. Fusionsgoodwill: Uppstår när flera bolag slås samman i en koncern och den ursprungliga koncerngoodwillen övergår till bolagsnivå. Fusionsgoodwill hanteras i företagens egen bokföring.